Alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK)

När talet inte räcker för att ett barn, en ungdom eller en vuxen ska kunna uttrycka sig kan ett alternativ eller ett komplement till det talade språket behövas. En individ kan också behöva stöd för att förstå det talade språket. Man pratar då om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. En individ kan också behöva AKK för att förstå det talade språket. Olika typer av AKK är tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), bliss, pictogram, bilder, föremål, symboler och naturliga reaktioner och signaler (exempelvis leende och skrik).

 

Tecken som alternativ och
kompletterande kommunikation (TAKK)

TAKK är ett av de vanligaste AKK-sätten. Det används med och av hörande barn, ungdomar och vuxna med grav språkstörning, vilken medför stora språkliga svårigheter. Detta innebär att individen i sitt dagliga liv har stora bekymmer med språket, ofta både med förståelse och användning.

 

Vad händer när man använder TAKK?

  • Taltempot saktas ner. Det tar längre tid att teckna än att tala. Detta gör det lättare för individen att följa med i det som sägs
  • Det är lättare för individen att förstå det som sägs eftersom det är de meningsbärande orden som tecknas
  • Tecken ger tre vägar till förståelse; det man hör, det man ser och det man känner. Detta underlättar för förståelse av det som sägs.
  • Tecken stannar kvar längre. Till skillnad mot ett talat ord kan man göra ett tecken  långsammare.
  • Ett teckens betydelse ändras sällan även om man gör det långsammare.
  • Det är lättare att visa hur ett tecken görs än hur ett ord uttalas.
  • Det är lättare motoriskt att göra ett tecken med händerna än att säga ett ord med munnen.

Det är viktigt att veta att TAKK alltid stärker den talade språkutvecklingen. TAKK hindrar aldrig språkutvecklingen. Om och när en individ kan använda ett talat ord kommer han eller hon att göra det istället för att teckna. TAKK kan vara en väg till talat språk.

 

När ska man börja med TAKK?

Det aldrig är för tidigt! Precis som vi pratar till ett barn långt innan vi tror att det själv ska prata så kan vi teckna långt innan vi tror att individen ska börja använda tecken. Vi kan alltså börja använda tecken direkt när vi ser att behovet finns! Det är väldigt sällan försent att börja använda TAKK. Det finns många goda exempel på att personer har tagit till sig TAKK även i vuxen ålder.

 

Hur gör man för att börja med TAKK?

Personer som finns i omgivningen behöver använda TAKK för att barnet, ungdomen eller den vuxne själv ska kunna använda TAKK för att kommunicera. Det är viktigt att individen som använder TAKK får vistas i en god kommunikativ miljö. Barnet, ungdomen eller den vuxne behöver språkliga modeller och förebilder för att lära sig att kommunicera med TAKK. På samma sätt som vi lär oss talat språk av personer i vår omgivning, lär vi oss TAKK av omgivande personer. Omgivningen är de personer som finns runtom den individ som behöver TAKK. Det kan vara föräldrar, syskon, anhöriga, kompisar, personal på förskola, skola, boende eller daglig verksamhet. Omgivningen börjar använda tecken direkt då de har lärt sig. Om man så bara kan ett enda tecken får man använda det! Det är viktigt att TAKK finns med i alla situationer. Precis som vi använder vårt tal i alla olika situationer vi befinner oss i.

 

God kommunikativ miljö

Vad är en god kommunikativ miljö? Det är en miljö där kommunikation står i fokus och olika sätt att kommunicera tillåts. I en god kommunikativ miljö uppmuntrar man den spontana kommunikationen som sker när människor möts. Alla sätt att kommunicera på tillåts, vilket betyder att det exempelvis är ok att peka för att visa att man vill ha något. Det är också oerhört viktigt att kommunikation får ta tid. All typ av alternativ och kompletterande kommunikation tar längre tid än att prata. För en individ som har en språkstörning kan det vara svårare och ta längre tid att hitta rätt tecken. Omgivningen måste våga vänta!